Under tusen Ă„r blomstrade romarriket och lade grunden till vĂ„rt moderna samhĂ€lle. Rötterna till vĂ€sterlĂ€ndska grundvĂ€rderingar, demokrati och rĂ€ttsskipning hittar vi hĂ€r, 2 500 Ă„r tillbaka i tiden. Ăven det filosofiska och naturvetenskapliga tĂ€nkandet formades under denna viktiga epok. Romarna blev sĂ„ framgĂ„ngsrika organisatörer att de snart lagt under sig hela MedelhavsomrĂ„det. Men Ă„r 476 e.Kr. var det antika dramat över â dĂ„ rasade riket samman.
Sedan dess har frĂ„gan gĂ€ckat forskare och filosofer: hur var det möjligt att ett sĂ„ framgĂ„ngsrikt samhĂ€lle kunde gĂ„ under? Var det folkvandringar, pandemier eller klimatkris som till slut nötte ner det vĂ€ldiga riket? Beskattade staten sina medborgare till döds, eller var det möjligen romarnas dekadens som fick riket pĂ„ fall? Eller en intolerant religion â kristendomen?
Romarna försökte lösa kriserna pÄ sitt sÀtt men misslyckades och gick under. Den grekisk-romerska kulturen lever dock vidare Àn idag inom konst, arkitektur, filosofi, vetenskap och politik. PÄ ett underhÄllande och tankevÀckande sÀtt resonerar Dag Sebastian Ahlander i Romarrikets undergÄng om vilka lÀrdomar som gÄr att dra av romarnas misslyckanden för att vÄr civilisation inte ska gÄ samma öde till mötes.