Jag finns inte

Trots kvĂ€llstimmen lĂ„g ett lĂ€tt skymningsljus över nyodlade, öppna fĂ€lt och ljusgröna lövskogsdungar. Ett och annat hus förmedlade stugvĂ€rme genom gula fönster och en flortunn dimma dansade i sĂ€nkor och dalgĂ„ngar. Axel funderade vidare: ”Du sa att den dĂ€r Göran jobbat mycket utomlands? Vad dĂ„ med? Vet du?” ”Ingen aning”, svarade Jesper. ”Och jag bryr mig inte. Huvudsaken att han fixar tillstĂ€llningar som den hĂ€r.” KĂ€ndisfotografen Johan Kvist frĂ„n Stockholm fĂ„r i uppdrag av reklambyrĂ„n Eran Marketing i Jonarp att ta bilder pĂ„ entreprenören Axel Thunströms thailĂ€ndska bĂ€rplockare till en profilkampanj för Jonarps kommun. Den unge konstintresserade Gustav trĂ€ffar juridikstuderande Ann i Stockholm som Ă€r bekymrad över att hennes lĂ€genhetskompis Kanya inte hör av sig. Det hĂ€r Ă€r upptakten till en historia om hur hĂ€nsynslösa, egoistiska drifter vinner över alla tjusiga ord om mĂ€nniskors lika vĂ€rde. En historia som tar dig till Thailand och Australien men landar hos dem som utnyttjar och de som blir utnyttjade. Men ocksĂ„ en historia om hur rakryggade mĂ€nniskor tar upp kampen mot rĂ„dande maktmissbruk och brist pĂ„ sjĂ€lvrannsakan. För de hĂ€r kvinnorna förvandlades det högst personliga sveket mot deras tillit och förtroende till en bekrĂ€ftelse pĂ„ mĂ€nsklig sjĂ€lvgodhet. Alla var tydligen inte lika vĂ€rda. En del mĂ€nniskors liv hade inget egenvĂ€rde. De hade kommit till bara för att Ă€gas av de utvalda. Och de utvalda bar kavaj och slips och hade en fin titel pĂ„ visitkortet.