Mercè Rodoreda (1908-1983) är den främsta prosaisten inom den katalanska modernismen. Efter att ha varit aktiv i det litterära livet i republikens Barcelona tvingades hon fly till Frankrike i och med frankisternas seger i inbördeskriget 1939. I Frankrike förde hon och livskamraten Armand Obiols en ambulerande tillvaro. De fick lämna Paris efter tyskarnas intåg, ett tag försörjde sig Rodoreda som sömmerska i Bordeaux. Till slut kunde paret slå sig ner i Schweiz där Obiols blev tolk vid Unesco. Merparten av sin litterära produktion åstadkom Rodoreda i deras gemensamma enrummare i Genève där hon återskapade sitt "hörn av Katalonien". I början av sjuttiotalet kunde Rodoreda återvända till Katalonien som en erkänd och prisbelönt författare, läst av många.