"Att gĂ„ utan behĂ„ fick mig att kĂ€nna mig vansinnigt sexig. Mina bröstvĂ„rtor - smĂ„, rosa och frĂ€cka - levde. De smekte mot blusen - min blus smekte dem - som en mjuk hand av en Ă€lskare som alltid var dĂ€r och alltid Ă€lskade dem. Och som av ett neurologiskt underverk verkade det som om jag ocksĂ„ kĂ€nde en mjuk smekning mellan benen, som en elektrisk stöt som cirkulerade runt mina blygdlĂ€ppar, mina kĂ€rlekslĂ€ppar, som jag brukar sĂ€ga. Jag började verkligen tycka om att gĂ„ utan behĂ„. Ăven pĂ„ jobbet. Jag hade olika typer av blusar och toppar för att kĂ€nna hur jag reagerade pĂ„ olika tyger. Jag började gĂ„ naken hemma, mer och mer. Undersökte mig sjĂ€lv, gillade mig sjĂ€lv. Jag började skippa trosorna nĂ€r jag gick till jobbet. Jag hade korta kjolar och genomskinliga blusar ... Men en dag fick min chef nog och bad mig komma in pĂ„ hans kontor ... Vad kommer att hĂ€nda nu?"
LÀs ocksÄ "Truckertid" och "Flygare."