I de bÄda romanerna Bönder och herrar och Plogen och svÀrdet har Theodor Kallifatides berÀttat om mÀnniskorna i den grekiska byn Jalos under Andra vÀrldskriget. I Den grymma freden, den sista romanen i denna triologi, Àr kriget, Àven inbördeskriget, över. Partisanerna har kapitulerat för den kungliga armén, och tiden Àr inne att omskola folket till sanna, kristna greker. FrÄn det nerbrÀnda Jalos har pojken Minos med sina förÀldrar flyttat till Aten. Fadern Àr utan arbete och familjen lever i knappa omstÀndigheter, men att Minos skall gÄ i gymnasium Àr sjÀlvklart, och det Àr upplevelserna pÄ hans vÀg till det vuxna och illusionslösa livet som bildar huvudlinjen i boken. Minnet av den döda Reveka lever Ànnu hos honom, men smÄningom tar nya upplevelser av kÀrleken över. Och bland kamraterna i skolan och kvarteret sker invigelsen i vuxenlivet.
Likt Jalos i de bÄda tidigare böckerna bildar denna gÄng Aten, med dess uppvaknande efter kriget, bakgrunden till en krönika, dÀr grymma scener och ömma, burleska och gripande, vÀxlar med varandra i att vÀcka lÀsarens intresse och förstÄelse.