Johan Cullberg berĂ€ttar i denna bok om den kaotiska och smĂ€rtsamma "kompost" som barndomsĂ„ren utgjorde för Gunnar Ekelöf och hur den blev myllan för ett skapande som gjorde honom till en av det svenska 1900-talets frĂ€msta diktare. GĂ„ng pĂ„ gĂ„ng försökte Ekelöf som vuxen nĂ€rma sig sin tidiga historia i sjĂ€lvbiografi ska utkast â sĂ€llan kom han under ytan. Dikterna banar istĂ€llet vĂ€gen för den bakomliggande berĂ€ttelsen om hans barndom.
MĂ„nga av Ekelöfs dikter har referenser till hans tidiga erfarenheter. Pappan avled i hjĂ€rnsyfilis dĂ„ Gunnar var Ă„tta Ă„r â sjukdomen yttrade sig i en ökande psykos och sedan demens. Hans vuxna relation till modern prĂ€glades av en ambivalent hĂ„llning. Sent i livet och efter hennes död anklagade han henne för att ha förstört hans liv med kyla och kĂ€rleksbrist. Depressioner och alkohol komplicerade hans liv ytterligare.
Av hÀvd har Gunnar Ekelöf ansetts vara en av vÄra "svÄra" diktare. I denna bok om skapandets kÀllor och psykologi görs han tillgÀnglig för mÄnga. Genom studier av brev, tidiga dokument och journaler sÄvÀl som av Ekelöfs diktning ger Cullberg en spÀnnande och delvis ny bild av Ekelöfs personliga historia och lyfter fram bakgrunden till nÄgra av hans mest Àlskade dikter.
Johan Cullberg Àr professor i psykiatri och för nÀrvarande gÀstprofessor pÄ Ersta-Sköndals högskola. Förutom mycket lÀsta lÀroböcker i psykiatri har han skrivit om August Strindbergs och Stig Dagermans skaparkriser liksom om Gustaf Fröding och kÀrleken. Hans bok Psykoser nominerades till Augustpriset Är 2000 och han har fÄtt priser frÄn Svenska Akademien för "Kunskaps-förmedlande framstÀllningskonst".