Under en mordutredning i Helsingborg i augusti 1987 började polisen granska tvÄ tidigare dödsfall dÀr omstÀndigheterna talade för att allt inte stod rÀtt till. Dödsfallen var inte naturliga.
Vem som skulle kunna vara gÀrningsman framstod efterhand alltmer klart, men som i mÄnga utredningar om grova brott, "har polisen pÄ kÀnn" vem som Àr gÀrningsman. Polisen mÄste dock fÄ fram teknisk bevisningen, trovÀrdiga vittnesförhör, en indiciekedja eller en kombination av dessa för att binda gÀrningsmannen vid brottet.
I Nordisk kriminalkrönika berÀttar poliser sjÀlva om sina mest uppmÀrksammade, omskakande, och svÄra fall.
Nordisk Kriminalkrönika Àr ett historiskt verk. BerÀttelserna och samlingarna Àr uttryck för den samtid som de skrevs i, och kan i enstaka fall ha förÄldrat eller kontroversiellt innehÄll. Eventuellt stötande material Àr inte uttryck för förlagets hÄllning.