Pava Lars Nilsson Tuorda (1847–1911), vars bedrifter och insatser kom att få stor betydelse för utforskandet av polarområdena, kartläggningen av fjällvärlden samt ökad förståelse för rennäringens villkor och den samiska kulturen.
Pava Lars var en levande legend för sin tid som fjällguide, stigfinnare, jägare och inte minst skidåkare. 1883 kom han att bli Adolf Erik Nordenskiölds räddare i nöden för att förhindra att den sista stora polarexpedition till Grönland blev ett stort misslyckande och resulterade i förnedring och skam för den ikoniske och internationellt hyllade polarforskaren. Året därefter,1884, blev Pava Lars en av huvudpersonerna vid världens hårdaste och första riktiga skidtävling, det 220 km långa Nordenskiöldsloppet mellan Jokkmokk och Kvikkjokk.
Hans liv var dramatiskt. Från hyllad omskriven hjälte, belönad med kungliga medaljer, renägare med många djur samt nybildad familj svängde hans liv till det sämre i slutet av 1800-talet. Livsvillkoren för samerna vid förra seklet var svåra och Pava Lars och hans familj var inget undantag. Renpest, laviner, svält och sjukdom drabbade honom hårt, men goda vänner och en insamling från hela landet lindrade hans sista år i livet.
