Arthur Conan Doyle
Sir Arthur Conan Doyle, född 22 maj 1859 i Edinburgh, död 7 juli 1930 i Crowborough i East Sussex, var en brittisk lÀkare och författare. Han Àr mest kÀnd som författare till böckerna om mÀsterdetektiven Sherlock Holmes och doktor Watson.
Doyle var brorson till Richard Doyle. Namnet "Conan" Àr egentligen ett mellannamn, men Doyle anvÀnde det som en del av efternamnet under nÀstan hela sitt författarskap. Han placeras i uppslagsverk dÀrför ofta under bokstaven "C".
Totalt skrev Doyle 56 noveller och 4 romaner om Sherlock Holmes och doktor Watson. Utöver böckerna om detektiven pÄ Baker Street har Doyle Àven skrivit ett flertal andra verk. Dessa Àr relativt okÀnda, möjligen med undantag av En försvunnen vÀrld som Àven gjorts som TV-serie vid flera tillfÀllen.
Doyle var utbildad lÀkare, men försörjde sig som författare. NÀr den första Sherlock Holmes-berÀttelsen kom som följetong i nystartade tidskriften Strand Magazine, ökade hans lÀsarskara enormt. Folk trodde att huvudpersonen fanns pÄ riktigt och skickade sina problem till tidningen. NÄgra av dessa gÄtor lyckades Doyle faktiskt lösa, och han blev hyllad för sin genialitet. Efter första vÀrldskriget, nÀr bördan av att aldrig slippa Holmes och Watson, och flera familjemedlemmars död, blev för mycket vÀnde han sig till spiritualismen, för att försöka fÄ kontakt med sina söner. Han dog efter en av sina mÄnga förelÀsningsturnéer om spiritualism bland sina vÀnner.
Arthur Conan Doyle föddes 1859 i Edinburgh som son till irlÀndska förÀldrar som emigrerat till Skottland. Han skickades till jesuitiska skolan Stonyhurst vid nio Ärs Älder och dÄ han lÀmnade skolan 1875 hade han förkastat kristendomen och kallade sig sjÀlv agnostiker. Mellan 1876 och 1881 studerade han medicin vid Edinburgh University, med bland annat en praktikperiod i Aston (idag ett distrikt i Birmingham). Efter sin tid vid universitetet tjÀnstgjorde han som skeppslÀkare pÄ en seglats till VÀstafrikas kust. 1882 grundade han en praktik i Plymouth. Han doktorerade 1885. Inledningsvis var hans praktik inte sÀrskilt framgÄngsrik och under de sysslolösa timmarna började han skriva. Hans första litterÀra verk publicerades i Chamber's Edinburgh Journal innan han fyllt 20 Är.
Först sedan Doyle flyttat sin lĂ€karpraktik till Southsea började han pĂ„ allvar fördjupa sig i sina litterĂ€ra ambitioner. Hans första betydande verk var En studie i rött som publicerades i Beeton's Christmas Annual 1887. Verket var det första dĂ€r Sherlock Holmes förekom, en karaktĂ€r som inspirerats av Doyles tidigare universitetsprofessor Joseph Bell. Bland de litterĂ€ra förebilderna torde Edgar Allan Poes karaktĂ€r Auguste Dupin och Ămile Gaboriaus karaktĂ€r Monsieur Lecoq ha funnits. Rudyard Kipling lĂ€r ha hĂ€lsat romanfiguren Holmes med orden: "Kan detta vara min gamla vĂ€n Dr. Joe?" Innan Doyle beslutat sig för romanfigurernas namn lĂ€r han ha övervĂ€gt "Sherrinford Holmes" istĂ€llet för Sherlock Holmes respektive "Dr Ormond Sacker" istĂ€llet för "Dr John Watson".
Ă
r 1885 gifte Doyle sig med Louise "Touie" Hawkins som led av tuberkulos och avled av sjukdomen 1906. Följande Ă„r gifte han sig med Jean Leckie. Henne hade Doyle trĂ€ffat redan 1897 och varit platoniskt förĂ€lskad i sedan dess. Doyle fick fem barn â tvĂ„ med sin första fru (Mary och Kingsley) och tre med sin andra (Jean, Denis och Adrian).
Ă
r 1890 studerade Doyle till ögonlĂ€kare i Wien och följande Ă„r öppnade han en oftalmologisk praktik i London. Detta gjorde att han fick mer tid till författandet. Han skrev till sin mor att han funderade pĂ„ att slakta Holmes och begrava honom en gĂ„ng för alla, eftersom han, tyckte Doyle, tog upp för mycket tid. Ă
r 1893 lĂ€t han till slut romanfiguren dö i en kamp mot Ă€rkefienden professor Moriarty för att fĂ„ mer tid Ă„t sina mer viktiga verk â sina historiska arbeten. De bĂ„da gestalterna fick störta ner i en ravin i novellen Det sista problemet. Tilltaget möttes av ett allmĂ€nt ramaskri, men Conan Doyle stod emot i mĂ„nga Ă„r innan han 1903 till slut vĂ€ckte Holmes till liv igen i novellen Det tomma huset dĂ€r Holmes presumtiva död ocksĂ„ förklarades med att endast Moriarty störtat ned för klippan och att Holmes spelat död under nĂ„gra Ă„r för att lura sina fiender. Redan 1901-02 hade Conan Doyle dock publicerat romanen Baskervilles hund som följetong i The Strand Magazine â den romanen utspelar sig före incidenten vid Reichenbachfallet. Utöver de sextio Holmes-berĂ€ttelserna som skrevs av Conan Doyle har Sherlock Holmes Ă€ven förekommit i Ă„tskilliga böcker skrivna av andra sedan dess.
Doyle deltog som frivillig i boerkriget kring 1900. VÀrlden förfÀrades över britternas krig men Doyle skrev den korta pamfletten The War in South Africa: Its Cause and Conduct, dÀr britternas roll i kriget försvarades. Enligt Doyle var det denna försvarsskrift som gjorde att han adlades och utsÄgs till vice löjtnant 1902. Han skrev ocksÄ ett lÀngre verk om kriget: Det stora boerkriget frÄn 1900. Doyle stÀllde flera gÄnger upp i olika val som liberal kandidat, men utan att fÄ en plats i parlamentet. Han fick istÀllet nöja sig med att utses till hedersmedlem i Storbritanniens skidklubb.
Doyle var involverad i kampanjen som journalisten E.D. Morel och diplomaten Roger Casement drev för att reformera Kongostaten. Doyle skrev The Crime of the Congo 1909 dÀr han redogjorde för terrorn i Kongo. Han blev bekant med Morel och Casement och lÀt dem bli förebilder till rollgestalterna i En försvunnen vÀrld 1912. I samband med första vÀrldskriget bröt han med dem bÄda; med Morel för att han engagerade sig i den pacificistiska rörelsen som arbetade mot kriget och med Casement eftersom han förrÄdde England pÄ grund av sin irlÀndska nationalism. Han försökte dock rÀdda Casement frÄn dödsdomen genom att hÀvda att denne blivit galen och inte kunde göras ansvarig för sina handlingar.
Doyle engagerade sig i flera rĂ€ttsfall. Ă
r 1906 studerade han fallet med George Edalji, en brittisk-indisk advokat som dömts för hot och djurplÄgeri. Doyle konstaterade att polisen pÄ förhand varit övertygad om Edaljis skuld och inte ens Àndrat uppfattning dÄ brotten fortsatte efter att advokaten hÀktats. Edalji inte bara frikÀndes, fallet ledde ocksÄ till att Court of Criminal Appeal inrÀttades som instans för att rÀtta till rÀttsliga misstag. Författaren Julian Barnes har skrivit en roman, Arthur & George (2005), om fallet.
I ett annat fall engagerade sig Doyle i fallet med Oscar Slater, en tysk jude som drev en spelhĂ„la och dömts för att ha slagit ned en 82-Ă„rig kvinna 1908. Doyle fascinerades av konstigheter i domen och kĂ€nslan att Slater blivit falskeligen anklagad. Ăven denne frigavs senare, delvis genom Conan Doyles försorg.
I slutet av sitt liv började Doyle engagera sig i spiritualism och skrev Skuggornas land. Han skrev The Coming of the Fairies 1921 och var uppenberligen fullstÀndigt övertygad om sanningsenligheten i Cottingley Fairies-fotografierna som han Ätergav i sin bok och att féer och andevÀsen existerade. Detta engagemang gjorde bland annat att hans verk, som kategoriserades som ockultism, förbjöds i Sovjetunionen 1929, Àven om den domen upphÀvdes strax efterÄt.
Doyle var under en tid vĂ€n med trollkonstnĂ€ren Harry Houdini. Denne försökte övertyga Doyle om att ockultisternas och spiritualisterna seanser och medier bara var trollkonster â som Houdini gjorde allt för att avslöja â men Doyle blev istĂ€llet övertygad om att Houdini besatt övernaturliga krafter, en syn som Doyle gav uttryck för i PĂ„ tröskeln till det okĂ€nda. De tvĂ„ skiljdes offentligt som bittra fiender.
Enligt den amerikanske vetenskapshistorikern Richard Milner var Doyle upphovsman till "Piltdown-mannen" 1912, det falska hominid-fynd som lurade vetenskapen i över 40 Är. Enligt Milner ville Doyle hÀmnas pÄ vetenskapsvÀrlden som avfÀrdat en av hans favoritfysiker och Milner sÀger sig ocksÄ se flera dolda ledtrÄdar i Doyles En försvunnen vÀrld.
Arthur Conan Doyle ligger begravd i Church Yard, Minstead i New Forest, Hampshire. Flera statyer har rests till hans minne i England och i Skottland.
LĂ€s mer