Han slog upp sin stora svarta anteckningsbok, dÀr han antecknade alla uppdrag, och förde in disponent Andreasson. Just som han skulle slÄ igen boken upptÀckte han en anteckning som fallit honom ur minnet. Det var en personlig anteckning, det kunde han se pÄ blÀckfÀrgen. Anteckningar som rörde honom sjÀlv gjorde han med svart blÀck, medan uppdragen fördes in med blÄtt.
"Se upp för sjörövare!!!" stod det med kraftiga bokstÀver under bladet för den första augusti, och runt anteckningen var en ring ritad. Ett ögonblick letade han i minnet, men sÄ mindes han. Dödskallen! Disponent Andreasson hade rÀtt: man kunde inte vara nog försiktig.
