Jag tar inte farväl

Han Kang är mottagare av Nobelpriset i litteratur 2024

"för hennes intensiva poetiska prosa, som konfronterar historiens trauman och blottlägger människans sårbarhet".

Författaren Gyeongha har drabbats av en kollaps efter att ha skrivit en bok om en massaker. Om nätterna drömmer hon om en plats med stubbar som liknar gravstenar när tidvattnet börjar strömma in. Den otäcka drömmen blir startskottet på en märklig resa.

Det snöar häftigt när hon landar på ön Jeju. Hennes vän Inseon ligger på sjukhus efter en olycka och Gyeongha har tagit på sig att försöka rädda hennes fågel som lämnats ensam hemma i huset utan mat. Ön har en fasansfull historia, här mördades många människor vars namn nu fallit i glömska, men det finns också de som försökt minnas. Snöstormen blir en portal till ett annat tillstånd där döda och levande tycks kunna röra sig mellan tidsskikten. Vem ska trösta de avlidnas själar?

Han Kang har skrivit en bok full av både smärta och skönhet. Hennes litterära metod är en sorts arkeologi: med ett förunderligt vackert språk gräver hon fram de glömda människorna.

Sydkoreanska Han Kang har fått stora internationella framgångar med sina böcker, inte minst Vegetarianen som fick det internationella Man Booker-priset. Jag tar inte farväl belönades 2023 med det franska priset för bästa översatta roman, Prix Medicis étranger. Han Kang tilldelades Nobelpriset i litteratur 2024.

Sagt om boken:

”Han Kangs författarskap är i en klass för sig.”

- Upsala Nya Tidning

”Det är svårt att lämnas oberörd.”

- Göteborgs-Posten

”Genom att tålmodigt nysta, gräva och, som Gyeongha, vara öppen inför sina våndor och frågor, sin skuld, så har Han Kang skrivit en roman som genom fiktionen lyckas nå fram till en historia som nu inte går att blunda inför. På ett så fängslande och omsorgsfullt vis att det är hisnande.”

- Aftonbladet

”Den vackra och poetiska berättelsen är en stillsam lovsång till vänskap och kvinnlig styrka, där fantasin skapar liv samtidigt som den inte väjer för det förflutnas grymheter. Han Kang håller på att skriva in sig bland de verkligt stora i minnes- och vittneslitteraturen.”

- Dagens Nyheter

”Jag tar inte farväl är en bok som pågår långsamt i lager på lager, likt ett trauma som varken bevarats kronologiskt eller logiskt, men som trots det, eller kanske just därför, är fullständigt intakt. Att romanen nu finns översatt till svenska är en ynnest och gör min värld större.”

- Borås Tidning

”Med en lågmäld, närmast torr renskrapad hetta beskriver hon extrema tillstånd, kroppar och medvetanden pressade till det yttersta i gränslandet mellan existensformer: mellan dröm och vaka, mellan minne och glömska, sanning och lögn; mellan liv och död. Jag vet ingen som kan skildra fysiska umbäranden som Han Kang, närgånget och sakligt som om de var självklarheter, och samtidigt så att de öppnar sig mot ett annat sammanhang.”

- Svenska Dagbladet

”Hela världen kommer till liv i den här boken. … Jag är, som om det ens behöver sägas, omåttligt imponerad av hur Han skriver romaner som tar nya vägar, romaner som inte är rädda för att väcka förundran och tvivel.”

- Björn Kohlström, Bernur

”I Han Kangs roman får allt kropp och själ. Ja, det är ett nött begreppspar, men jag vet i dag ingen kroppsligare författare än Kang och ingen som låter själarna bete sig så obesvärat.”

- Västerbotten-Kuriren

”en historia fylld med skönhet, där varje ord bär tyngd men alla meningar tycks levande och dynamiska. Som om de blir till precis när man läser dem.”

- Kult Magasin

"Språket är detaljrikt och hypnotiskt, med många iögonfallande och egensinniga liknelser. När det oförklarliga redovisas i en självklar, odramatisk ton når romanen nästan kafkaeska nivåer. Översättningen ger ett naturligt intryck och framhäver romanvärldens lätt kusliga tillstånd mellan sömn och vaka. Jag tar inte farväl är en sorglig och smärtsam roman, som med ett oerhört vackert språk säger något djupt väsentligt om trauman, minnen och glömska."

- 5 av 5, BTJ