Vad hÀnder med prestige och den inrikespolitiska debatten nÀr en stat tar emot ekonomiska bidrag för att stÀlla upp med soldater i krig? Sveriges deltagande bland annat i trettioÄriga kriget var helt avhÀngigt finansiellt stöd subsidier frÄn Frankrike. Detsamma gÀllde under krigen pÄ 1670-talet och mitten av 1700-talet.
I Subsidier berÀttar Svante Norrhem om det ekonomiska beroendet som Sverige stod i under sÄ lÄng tid sÀrskilt gentemot Frankrike. Hur kom detta att pÄverka den svenska staten, militÀren och det svenska samhÀllet? Sveriges kapacitet att föra krig och att försvara sitt territorium var under större delen av 1600- och 1700-talen tÀtt förknippad med Frankrikes vilja att betala subsidier. Bidragen syftade till att i första hand möjliggöra militÀra aktioner, men ocksÄ till att upprÀtthÄlla svensk försvarsförmÄga genom stöd till fÀstnings- och skeppsbyggen.
Under inte mindre Àn 90 av de 166 Ären mellan 1631 och 1796 tog Sverige emot subsidier av Frankrike, och somliga Är Àven av andra stater som England, NederlÀnderna, Spanien och Osmanska riket. Detta satte förstÄs spÄr i riksdagsdebatter, förhandlingar och i den nationella maktbalansen. Vem tjÀnade pÄ det franska stödet och vem förlorade? Vilka argument lyftes i debatten kring vÀnskap, heder och beroende?
