Stundtals känns det nästan som en lek, det han gör; promenader genom stadslandskapet, snabba observationer. Aggestam ser och avlyssnar sorlet från de levande och dödas genetiska marknad. En främling skymtar fram i gatuvimlet innan en ambulans och en röd buss full med ansikten kommer emellan.
Men på författarens typiska sätt infogas sedan även dessa observationer i större sammanhang. Det blir en diktning där många tidslager blir tydliga i ett slags samtidiga knytpunkter, själva ögonblicket som förenar då och nu i en språkets och minnets gemensamma bild. Tattartrumpet är Rolf Aggestams nionde diktsamling.
