I början av september 1972 dominerades världens löpsedlar och tidningar av uppgift en att Bobby Fischer blivit världsmästare i schack. Det var förstås i första hand en personlig seger, men det var mer än så. I en episk match i Island hade han besegrat den regerande mästaren Boris Spassky från Sovjetunionen. Den 29-årige amerikanen hade brutit en mångårig dominans, som det stora landet i öster innehaft. Det var symboliskt därmed även en seger i det ”kalla kriget”.
Robert James ”Bobby” Fischer fick som 6-åring en litet schackspel i plast, ämnat som en leksak. Han lärde sig snabbt spelets grunder och inom kort var han besatt av spelet. Han gjorde snabba framsteg och vann titlar vid mycket unga år. Som 13-åring uppgav han självsäkert för en journalist, att hans mål var att bli bäst i världen. 1972 var målet nått.
Till allas förvåning slutade han då att spela och den en gång världsberömde personen föll under många år i glömska.
Ett par decennier senare dök han åter upp i offentlighetens ljus, då i mindre smickrande sammanhang. Bobby Fischer var utan tvekan en av de allra främsta schackspelare världen skådat. Han var också en komplex person.
I denna renodlade biografi, den första på svenska, beskrivs utförligt hans dramatiska liv - från vaggan till graven. Boken är rikligt illustrerad.
