Författaren, regissören och dramaturgen Magnus Florins förord till José Saramagos Portugals sorg.
Om Portugals sorg:
En epidemi av blindhet sÀtter ett helt land i gungning. En simpel arkivarie pÄ AllmÀnna civilregistret blir besatt av att rÀdda en okÀnd kvinna frÄn glömskan. I tvÄ mÀsterliga romaner Blindheten [1995] och Alla namnen [1997] undersöker Nobelpristagaren José Saramago hur skört ett samhÀlles organisation Àr: en man blÀndas vid ett trafikljus, och kaos vÀntar; bland detaljerade och minutiöst ordnade registerkort hotar den stora tomheten. NÀr civilisationens fernissa spricker Àr upplösningen total.
Med sÀllsam sprÄklig kraft bygger José Saramago romanvÀrldar dÀr den verkliga blir synlig som i en grotesk spegel. »Ni vet inte«, sÀger kvinnan som ensam har synen i behÄll, hustrun till den lÀkare som upptÀcker epidemin, »ni kan inte veta vad det Àr att ha ögon i en vÀrld av blinda, jag Àr ingen drottning, nej jag Àr helt enkelt den som föddes att se fasorna, ni kÀnner dem och jag ser dem...«
