Gladiatorer var antikens superstjärnor. Publiken kunde både älska och hata dem för deras bedrifter på arenans sand. I blodiga, iscensatta strider mot varandra eller mot vilda djur underhöll de Roms befolkning – ofta med dödlig utgång. Även om slagskämparna kunde vinna folkets gunst och till slut sin frihet var deras tillvaro bedrövlig.
Dick Harrison berättar om hur slavar, krigsfångar och dömda förbrytare spillde sitt blod på romarrikets arenor. Han skildrar hur de tränades att spela olika roller, hantera särskilda vapen och hur en lukrativ handel och vadslagning växte fram kring spelen. Samtidigt stegrades publikens blodtörst, medan chanserna att överleva minskade. Med tiden blev gladiatorspelen allt dyrare, och de gick mot sin undergång.
