Michel de Montaigne (15331592) betraktas som en av renässansens viktigaste filosofer. Han föddes i en familj bestående av jurister och handelsmän, och kom som vuxen att tjänstgöra vid domstolen i Bordeaux. 1580 utkom den första versionen av Essayer, som författats efter att Montaigne dragit sig tillbaka. Återstoden av livet spenderade han i sitt bibliotek, där texter ska ha fötts fram som »chimärer och inbillade monster«.

Verkets skepticism, ärlighet och eklektiska spännvidd har kommit att inspirera generationer av tänkare, från René Descartes till Isaac Asimov. Jan Stolpes lovordade översättning av Montaignes Essayer utgår från 1595 års manuskript, som redigerades av Montaignes »andliga dotter«, Marie de Gournay, som även författade en tidig text om kvinnors rättigheter.

Omslaget till Essayer Bok I är hämtat från Salvador Dalís surrealistiska utgåva av Essayer , som publicerades av förlaget Doubleday 1947. Dalís Essayer trycktes i 1000 exemplar, och betraktas idag som en raritet. Omslagsbilden hämtar sitt namn från kapitlet Att filosofera är att lära sig dö, där Montaigne skriver:

»Målet för vår färd är döden, den är det oundvikliga riktmärket: om döden skrämmer oss, hur kan vi då ta ett enda steg framåt utan att bäva?«