Luke såg Beckys tonårige son Shane varva motorn på sin fyrhjuling. Hela pojkens uppmärksamhet var riktad mot klippan. Vad tänkte den galningen göra? Minnet av en annan galning – han själv – rusade förbi. Det fick inte hända igen! Luke sporrade hästen och kastade sig i full galopp mot pojken och klippan. Men det var Becky han såg inom sig: underbara, kärleksfulla Becky. Han måste rädda hennes son!

Det började bli mörkt. Becky vankade av och an på gårdsplanen. Vart hade Shane tagit vägen? Oron spred sig som en våg genom kroppen och tankarna gick till en annan gång, en annan olycka, en man hon älskade. Hon väcks av ljudet av hästhovar och den man hon tänkt på dag och natt i sexton år rider in på gården. Med Shane tryggt bakom sig i sadeln. Becky möter Lukes blick, och en ny våg forsar genom kroppen. Åtrå. Hon har inte glömt, inte han heller.