Två personer färdas på Ljusnan, den älv som löper genom Hälsingland. Och medan deras eka sakta rör sig genom landskapet berättar den äldre för den yngre.
Ljusnan du mörka följer Ljusnans egensinniga, svällande vattenströmmar, och älven blir till den åder som berättelserna stiger ur, eller använder som fond. Här formas en historia som är mörk och skrämmande, med rötterna i folktro och sagor, i skräcken för tillvarons skumma hörn, men som också knyter an till vardagen och vår moderna verklighet.
Sarah
2024-07-23
Den första timmen av den här boken är rent smärtsam att lyssna på. Det är ett fruktansvärt högtravande språk och så fullt av eufemismer, amalogier och metaforer så det är nästan omöjligt att hålla koll på vad Landgren försöker få fram. Det lugnar dock ned sig något efter den timman, men återkommer emellanåt på ett smärtsamt krystat sätt, ibland undrar jag om Landgren själv förstår vad det är han beskriver. Nej, i bokformat gör han sig inte så bra. Creepypoddens begränsade speltid passar nog bättre, då han tvingas korta ner utsvävningarna och hålla sig till saken, dessa berättelser är betydligt mer träffsäkra och då är det riktigt bra. Men tyvärr sällsynt.
Sol
2024-07-22
Älskade Landgrens berättelser i Creepypodden och blev alltid lika glad när "Anynom lyssnare" lämnat in något nytt. Det här är andra gången jag lyssnar på Ljusnan du mörka och gillade den nästan än mer nu andra gången jag hörde den!
Malin
2024-01-15
Bra bok