En blind, återfödd präst. Ett spökskepp. En sjunken ö som stiger ur havet vart hundrade år. Vintern 1912 börjar en berättelse som ingen levande borde höra – berättad av den blinde prästen Birger Gudmundsson för en mystisk besökare i hans ödsliga kyrka en natt.

Han visar sin gäst ett tidningsurklipp från 1911: spökskeppet Mermaid, som försvann för hundra år sedan, hade åter lagt till vid den lokala kajen. Med sitt skrov täckt av groteska havstulpaner sades skeppet likna Naglfar – undergångens fartyg – och det skrämde ortsborna under fyra nätter innan det försvann igen.

Men Birger hävdar att han själv en gång stod ombord på henne, och börjar därför berätta om sin resa till den sjunkna ön Vineta, Nordens Atlantis, där hans älskade havsman väntar, och där urtida gudar och monster ännu andas och vakar. En melodi av kärlek och skuld som aldrig slocknade löper genom seklerna, och bär ekon av röster, från vikingatid till nutid, som vägrar tystna.