Som så många gånger tidigare låg jag på en intensivvårdsavdelning med vak efter ett suicidförsök. Jag hade precis vaknat efter några timmars sömn. En skötare från psykiatrin satt vid min sida och pratade med mig. Vi pratade i flera timmar om min livssituation och till sist sa hon med bestämd röst: Linnéa, du har ett val och du måste välja. Ska du välja att leva eller ska du välja att dö?
Jag valde livet den kvällen. Det jag inte visste då var att jag skulle behöva göra det valet om och om igen. Den kvällen var inte det enda tillfället som jag valde livet. Det är ett val jag gör än idag och som jag kommer behöva göra resten av mitt liv. Jag måste aktivt välja livet, då döden annars har en tendens att tränga sig på.
