En småstad i Sverige. Ett Konsum, en pizzeria, raggarbilar, mopeder och inte så mycket mer. Här bor Kim och hennes bästa vän Ulrik; "Ulrik som lärt mig hoppa med cykeln upp på trottoarkanter och över vattenpölar, lärt mig springa så fort att jag fick blodsmak i munnen, att rulla cigaretter och att ligga på ett tak och bara andas. Och det spelade ingen roll om jag var bäst i klassen på att komma ihåg ordningen på kungarna eller vad det nu var fröken tyckte att jag var bra på, det var ändå inte det som räknades."
De passar inte riktigt in, men de har i alla fall varandra. Så flyttar Isabelle dit - jämnårig med dem båda, världsvan och vacker. Både Kim och Ulrik faller hejdlöst för henne, och plötsligt rubbas vänskapsbalansen. Kim stör sig mer och mer på Ulrik. Och hon vet att hon kommer att gå sönder om inget händer mellan henne och Isabelle.
Debutanten Anna Lindberg fångar precis känslorna och stämningarna från högstadietidens småstad. Karaktärerna är så levande att man redan saknar dem när sista sidan är läst. En smärtsam men också poetisk uppväxtskildring som för tankarna till Fucking Åmål, En kärlekshistoria och Apflickorna.
