Trälarnas uppror är den andra delen i Sagan om Svethjud, en berättelse om vad som kunde ha ägt rum i det geografiska område som kom att utvecklas till det land som idag heter Sverige. Inga av händelserna i boken är historiska fakta. Men berättelsen knyter an till de arkeologiska fynd som finns från 500- och 600-talen, och till de myter och sagor som finns bevarade, för att på det sättet återge en möjlig händelseutveckling.
Vad vi vet idag är att det område som idag heter Gamla Uppsala, men förr kort och gott Uppsala, hyser märkliga och omfattande arkeologiska fynd. Utöver de välkända gravhögarna bland annat i form av långa stolpmonument, som tycks ha krönts av hästhuvuden, och en enorm hallbyggnad, ett 50 meter långt hus, med en yta på ca 200 kvadratmeter, som tycks ha fungerat för ceremonier och måltider.
Vad vi däremot inte vet är varför och vilka som lagt så stora resurser på att utforma de byggnader och monument som påträffats. Kanske ville en härskarklass manifestera sin överhöghet och makt över ett allt större geografiskt område? Kanske uppstod behovet av större byggnader när folk kom tillresande till Uppsala för att delta i ceremonier eller ting? Kanske var det ett trälsamhälle som gjorde det möjligt att samla allt större rikedom på en och samma plats?