30-talets Hollywood är ett ständigt snurrande pariserhjul av affärer, alkohol och promiskuitet – och total avsaknad av moral. Film-magnaten Monroe Stahrs modus speglar utåt sett industrin, han är en cynisk arbetsnarkoman som sällan lämnar studion före klockan elva. En kväll står där en mystisk kvinna framför honom och ler. Det är början på en passionerad, men hopplös, kärlekssaga. Förförelsescenen är som tagen ur en av Stahrs filmer, och därefter utvecklar sig historien bild för bild – betraktad av Cecilia, dotter till Stahrs affärspartner: en flicka som noggrant studerat filmens klassiska berättargrepp.
Den siste magnaten [The Last Tycoon, 1941] tilldrar sig under Hollywoods överdådiga glansdagar. Den postuma romanen, som aldrig hann färdigställas, blev F. Scott Fitzgeralds sista, gripande farväl av den stora amerikanska drömmen.
I översättning av Gunnar Barklund.
F. SCOTT FITZGERALD [1896–1940] var en amerikansk författare, född i St. Paul, Minnesota. Äktenskapet med Zelda Montgomery är legendariskt, så även parets bekantskaper med till exempel Gertrude Stein och Ernest Hemingway och deras livsstil i Paris på tjugotalet. Mästare i novellgenren som han också var, är det logiskt att den mest berömda romanen är den kortaste: The Great Gatsby [1925].
