Camilla Ceder
Camilla Ceder är född 1976 och bosatt i Majorna, Göteborg. Hon är utbildad inom socialt arbete och psykoterapi men arbetar också som författare. Böckerna om Sally är hennes debut som barnboksförfattare. Hon har tidigare gett ut vuxenböckerna Fruset ögonblick och Babylon. De har redan sålts till flera länder, bl.a. Tyskland, Holland, Italien och Danmark. Vad fick dig att börja skriva? Jag har alltid skrivit, ända sedan jag var liten och lärde mig skriva. Historier, dikter, dagbok, brev...Jag är en person som formulerar mig långsamt och tycker att det är lättare att skriva än att prata, och som sorterar mina tankar genom att skriva. Hur gör du research till dina böcker? Jag gör inte så mycket research, i så fall kan det handla om att jag besöker miljöer för att inhämta inspiration eller hitta en känsla eller stämning att utgå ifrån. Jag kan t ex läsa böcker eller prata med någon som är duktig på just det ämnet, eftersom det kan vara svårt att fantisera kring något helt obekant. Men tycker jag att jag kan det, så gör jag det; fabulerar alltså. Det härliga med att skriva skönlitterära texter är ju att man faktiskt får hitta på. Vad hade du gjort om du inte varit författare? Jag hade jobbat med socialt arbete och samtal som jag ju gör parallellt med att skriva böcker. Om jag inte skrev alls tror jag att jag hade sysslat med en annan skapande verksamhet, som att måla eller kanske sy. Jag tror att det är nyttigt och viktigt att ha ett kreativt uttryck. Vad inspirerar dig och hur använder du dig av det i ditt skrivande? Jag blir inspirerad av allt möjligt. Mänskliga relationer och människor jag träffar, som berättar saker. Filmer jag ser eller böcker jag läser. Naturen, och överhuvudtaget miljöer som får en att känna olika saker, eller där man har på känn att något spännande och intressant hänt. För vem skriver du? Jag skriver absolut för mig själv, liksom jag gjort under alla de år som jag skrivit och inte gett ut böcker. Jag skriver för att jag tycker att det är roligt att skriva, jag blir glad och inspirerad av det. Jag tror att det skulle kännas svårt att skriva med en läsare i åtanke eftersom jag har ett stort behov av att känna mig fri och obegränsad när jag skriver och få skriva det som faller mig in. Vilka författare har inspirerat dig? Det är så många att jag inte kan nämna en eller ens några! Dessutom inspireras jag av olika författare i olika perioder. Är det viktigt med fantasi eller hämtar du mer inspiration från verkligheten? Både och. Det behövs så klart ett mått av fantasi för att berätta en historia och befolka den. Och i allmänhet en vilja/förmåga att se och höra saker runt sig – observera och lägga på minnet. Jag tror att allt det man ser och hör, alla människor man träffar och allt man upplever i livet lägger sig som i ett stort rörigt bibliotek av mer eller mindre omedvetna minnen inuti huvudet. I skrivandet letas än det ena än det andra fram, av händelser, miljöer, människor. Så att en karaktär i en text egentligen kommer att bestå av tio olika personer, vars anletsdrag och sätt flutit samman, medan en plats består av tio olika platser. Som ett slags finurligt klippande och klistrande. Det bästa/värsta med att skriva? Det bästa är när berättelser poppar upp i huvudet så snabbt som att de berättar sig själva, och jag bara får lov att vara sekreterare. Det värsta är när det är tvärtom. När man sätter sig vid datorn på morgonen och det känns som att en stor dammsugare under natten har dammsugit upp alla orden. Det finns inga ord, och inget intressant att berätta. Så kan det också kännas ibland. Har du något livsmotto? Å, jag vet inte…, men jag tror att det är viktigt att gå sin egen väg i livet. Att inte arbeta för mycket på att tolka och tillfredsställa andras viljor och önskningar utan känna efter vad som är rätt för just mig. Inte för att det är så lätt… Vad är du mest stolt över? Mina döttrar, på första plats. Men jag är också stolt över mitt arbete. Vad är du rädd för? Att bli sjuk och ensam. Berätta om andra passioner i ditt liv Jag har ett hus i Bohuslän och där tillbringar jag mycket tid med att t ex odla, gå i skogen, klättra i bergen osv. Jag får kickar av naturen, bara att vara i den eller att göra saker, som att plocka svamp eller simma i havet. Berätta om din skrivprocess Min skrivprocess är inte särskilt uppstyrd. Jag får en idé och börjar skriva. Ofta vet jag inte riktigt hur berättelsen ska utveckla sig utan tillåter mig att bli överraskad allt eftersom. Är det en längre text kan jag rita upp en lös slags ram för intrigen, i t ex stolpar, och inom den ramen får historien flöda rätt så fritt. Ramen kan också ändras massor av gånger under arbetets gång.
Läs mer
