Vid 1700-talets slut var det kungliga slottet i Stockholm en plats som sjöd av liv och aktivitet. Förutom att tjĂ€na som bostad för Gustaf III och hans familj och delar av det förnĂ€ma hovfolket, rymde byggnaden Svenska Akademien och myndigheter som Högsta domstolen. HĂ€r vistades ocksĂ„ arbetare â trappsopare, slottsknektar, skorstensfejare, vedbĂ€rare och silvertvĂ€tterskor â och en vanlig dag rörde sig ett par hundra personer i rummen och salarna.
I En bĂ€dd av dun berĂ€ttar 1700-talskĂ€nnaren Christopher OâRegan inlevelsefullt om mĂ€nniskorna vid hovet, om ett liv fyllt av intriger, stel etikett och otympliga ceremonier, men dĂ€r det Ă€ven fanns plats för nöjen, kĂ€rlek och maskeradbaler. PĂ„ sitt personliga vis, och med stöd av samtida kĂ€llor och ögonvittnesskildringar, lĂ„ter han oss ta del av Gustaf III:s vardag, frĂ„n frukostvanor till politiska beslut. Vi fĂ„r lĂ€ra kĂ€nna en mycket motsĂ€gelsefull kung, som genomförde tvĂ„ oblodiga revolutioner och startade ett krig, och som grundade Operan och Dramaten och sjĂ€lv skrev dramatik. Samtidigt som han banade vĂ€g för borgarklassen, omgav han sig helst med mĂ€nniskor med tjusiga titlar och Ă„t middag och klĂ€dde sig inför publik. Han beskrevs som bĂ„de högdragen och Ă€lskvĂ€rd, lĂ€ttstött och förlĂ„tande. Och flera vittnar om hans âförstĂ€llningsgĂ„vaâ, mĂ€rkliga klĂ€dsmak och rastlösa personlighet â hans bibliotekarie kallade honom kort och gott för âden ovanligeâ.
Boken ger Àven en bild av den rÄdande tidsandan, influerad av franskt tÀnkande och kultur. Hur klÀdde man sig och vad Ät man? Hur sÄg det ut pÄ slottet och i dess omgivning? Vilka ingick i kungens nÀrmaste krets och vad krÀvdes av dem?