Hoppa över förordet som har spoilers och tar upp några logiska luckor och märkligheter som man med fördel kan upptäcka själv. Boken påminner mycket om 1984, men beskriver ett annat sorts totalitärt samhälle. Språket spänner hela vägen från Shakespeare till idiotiska ramsor från massorna och man är som läsare ofta osäker på vad handling och karaktärer är på väg, inte för att det är spännande utan snarare är det händelser och spår som tappas bort eller lämnas oavslutade och därmed mister den tyngd de kunde fått. Det är är först mot slutet av boken som författaren börjar styra berättelsen ordentligt och bjuder då på några aha-upplevelser gällande samhället som vi fått presenterat för oss, funderingar om Gud, vetenskap och lycka. Nidbilderna av det framtida samhällets ytliga mänskliga beteende, torftiga underhållning och distraktion är lätta att känna igen idag, inte minst i sociala medier.

Historisk i sin genre men tyvärr ingen vidare bra läsupplevelse. Berättelsen behandlar en rad etiska frågor som rör människa och teknik. Tyvärr lyckades inte Huxley förmedla den på ett intresseväckande sätt. Långtråkig bok som egentligen bara är bra de sista 10-20 sidorna. Finns bättre dystopiska böcker! 2/5

intressant och fick mig en hel del tankeställare, inte en tråkig sida i hela boken, rekommenderas!!