Wallace Stevens
Wallace Stevens föddes den 2 oktober 1879 i Reading, Pennsylvania. Han dog i Hartford, Connecticut den 2 augusti, 1955. Stevens gick tre år på Harvard University och läste sedan juridik på New York Law School, där han tog sin examen 1903. Året efter började han arbeta som jurist i New York. Från 1916 till sin död arbetade han för försäkringsbolaget Hartford Accident and Indemnity Company, och han blev vice VD 1934. Samma år han började där fick han också sitt första pris som pjäsförfattare. Även om Stevens skickade dikter till tidningen Harvard Advocate när han gick på college, vann han inte erkännande förrän han erhöll ett pris för fyra dikter publicerade i ett specialnummer av Poetry 1914. Stevens kom senare att skriva en mängd diktsamlingar, pjäser och essäer. Wallace Stevens levde i två olika världar. På dagen som vice VD och på natten som poet. Han tillhör en modernistisk tradition, i stil med T.S. Eliott och Ezra Pound, som ibland beskylls för att vara hermetisk, men för poeten Stevens var verklighet och fantasi lika viktiga. Han har med tiden kommit att bli en av 1900-talet mest omtalade poeter. Den första diktsamlingen, Harmonium, kom ut 1923 och uppskattades av kritikerna. Sedan dröjde det länge innan Stevens publicerade något nytt, vilket kan ha berott på de dåliga tiderna för försäkringsbolaget under depressionen i USA. 1935 kom nästa diktsamling, Ideas of Order, ut och följdes av: Owl´s Clover (1936), The Man With the Blue Guitar and Other Poems (1936). Förutom diktsamlingar gav han ut essäsamlingen The Necessary Angel (1951) Efter hans död kom 1957 Opus Posthumous, en samling dittills opublicerade dikter och pjäser, och 1966 The Letters of Wallace Stevens. Under hösten 1998 gav Wahlström & Widstrand ut diktsamlingen Om att bara finnas. Det är ett urval dikter tolkade av Ulf Linde, med teckningar och monotypier av Curt Asker.
Läs mer
