”Jag trodde att jag hade klarat mig, att medvetenheten hade gjort mig försäkrad, att alla behandlingar och terapitimmar skulle verka som garantier för att gatloppen i solarplexus inte skulle börja igen. Framförallt trodde jag att jag hade gått av bussen i det lugnare bostadsområdet och att allt tjafs låg bakom mig, men det har jag tydligen inte och det regnar mest nu, ingen snö”.
Trots fosterhem, missbruk hemifrån och eget beroende har hon lyckats bli nykter, utbildat sig och arbetar nu vid ett universitet. När hennes mamma hör av sig efter trettiotre år kommer det tillbaka igen, barndomen, sorgen och skammen.
Fallfrukt är en historia om kvinnligt missbruk och klass och om hur det är att inte kunna stå i sin fulla rätt, ens resa sig, ens harkla sig och säga vänligt men bestämt, tack det är bra nu, jag vill gå hem. Men det är också en berättelse om övertygelsen om att vi alla är värda så många chanser vi behöver för att kunna leva i vår högsta tanke om oss själva.
