Det här är berättelsen om en liten människa som tappar sin trygghet och finner den igen. När någon du tycker mycket om inte riktigt är närvarande, när den vuxne blir onåbar, då letar barnet så mycket efter den stora att hen nästan mister sig själv. I Tassemarkerna. Tassemarker är vildmark, ödemark. Obygd och ödsliga utkanter. Det kan vara djupt inne i skogen, långt ute på vidderna, längst in i mörkret eller på yttersta

spetsen. Förr i tiden sa människor ”tasse” om något de var rädda för. Tassemarker kan också vara det okända landskap dit en människa, ibland en som är den viktigaste i ens liv, kan förirra sig och försvinna. En som kanske kan återvända eller hittas, men inte utan att man sökt, i hopp och i rädsla. Tills man själv bett om att bli hittad.

Smärtsamt vacker bilderbok med intuitivt flödande bilder som iscensätter resan mot den absoluta ensamheten och tillbaka igen.