Det vÀldiga Vintergatsimperiet vittrar sönder efter tolv tusen Är. I detta begynnande kaos uppenbarar sig vetenskapsmannen Hari Seldon, som vigt sitt liv Ät att utveckla psykohistoria, en sorts beteendevetenskap som kan förutse och pÄverka framtiden. Och framtiden Àr inte ljus.
För att förkorta trettio tusen Är av krig och barbari skapar Seldon Stiftelsen. HÀr arbetar de sÄ kallade encyklopedisterna skenbart med att samla mÀnniskans hela vetande, men i sjÀlva verket förbereder de mÀnsklighetens rÀddning.
Asimovs episka berĂ€ttelse kan lĂ€sas som en allegori över mĂ€nniskans stĂ€ndiga strĂ€van att behĂ€rska sin tillvaro. Asimov skrev flera sidoberĂ€ttelser och fördjupade i flera verk sin litterĂ€ra vĂ€rld, men just Stiftelsetrilogin (1942â1949) var en exempellös framgĂ„ng och banade vĂ€g för science fictiongenren vĂ€rlden över.
Isaac Asimov (1922â1992) Ă€r en av de mest uppskattade science fiction-författarna. Han föddes i en by utanför Smolensk i dĂ„varande Sovjetunionen. NĂ€r han var tre Ă„r gammal emigrerade hela familjen till USA dĂ€r han blev professor i biokemi och skrev hundratals böcker inom flera fĂ€lt. Stiftelsetrilogin rĂ€knas till de viktigaste och mest uppmĂ€rksammade verken i science fictiongenren.