Efter sin uppmärksammade debut Dubbelexponering återkommer Suzanna Dilber med en dramatisk relationsroman om en kvinna som gör det mest förbjudna. När Carolines älskade man Adam drabbas av cancer slås hennes tillvaro i spillror. Det känns som om livet har nötts ner till något hon inte längre kan hantera, hon måste lämna allt och får låna en stuga i nordnorska Lofoten av sin väninna. Den ende som vet om att hon kommer är väninnans bror Audun, en man som försöker hitta ett nytt sätt att kunna fortsätta leva i en karg avfolkningsbygd där naturen är lika vacker som den är oberäknelig. Caroline kämpar för att hålla känslor och tankar på sin cancerdrabbade man ifrån sig, men i den obarmhärtiga miljön konfronteras hon med Audun och andra människor, fjällen och havet. Allt tvingar henne att se sig själv, livet och kärleken i ett annat ljus. När hon hör talas om en drunkningsolycka som skedde i Lofoten 1920 påverkar det henne starkt. Kan man lova att sitta kvar i en sjunkande båt för kärlekens skull? Går det att börja om på nya platser och få vara någon annan? Och i så fall, hur långt bort måste man fly för att inte möta sig själv när man kommer fram?