Clarice Lispector föddes 1920 i Ukraina. När hon var drygt ett år gammal kom hon till Brasilien. Hon debuterade som portugisspråkig författare 1944 och producerade tretton romaner och novellsamlingar innan hon dog, 1977. Idag anses hon vara en av de största brasilianska nittonhundratalsförfattarna. Hon ligger begravd på den judiska kyrkogården i Caju, Rio de Janeiro.
I tjugofem korta noveller visar Clarice Lispector i Hemlig lycka prov på sin humor, skärpa och närhet till språket. Novellerna präglas av ögonblicksbilder, och är mer klassiskt skurna än hennes romaner, utan att för ett ögonblick förlora sin unika musikalitet. Hos Clarice Lispector finns en självbiografisk kärna, som är särskilt tydlig i Hemlig lycka. Men även om det är lätt att relatera flera av bokens berättelser till hennes egen barndom eller vuxna vardag handlar det inte om traditionell självbiografi. Snarare kan man tala om en dragning mot första person, ett jag på jakt efter sig själv, som är både fiktion och verklighet. Som intar scenen med en virvelvind av frågor.
