Lea är arg på sin pappa. Han har inte tid att träffa henne så mycket som hon skulle vilja. Lea har kvar hans gamla trummor, och hon spelar på dem för att få ut sin ilska. Men hur kul är det att spela ensam? Lea har sett en lapp på skolan om att några tjejer behöver en trummis till sitt band. Vågar hon ringa? Tänk om de skrattar åt henne.
Lea är en tjej med skinn på näsan och ingen man sätter sig på. Hon är inte rädd för att säga ifrån om något är fel, fast hon nog skulle ha tänkt sig för ibland.
Lättlästa böcker från Nypon är ofta något kortare, har alltid ett lättare språk och ett innehåll anpassat för den tänkta läsarens ålder.
