I Skadad Skapad Åter skriver Sorin Masifi om det som förändrade hennes liv för alltid. Hon skriver om sin systers självmord och anklagelsen som följer, då polisen menar att tragedier inte inträffar i kurdiska familjer. I takt med ett växande massmedialt drev beslutar slutligen åklagaren att hon och fadern ska anhållas.
Hur lever man med en anklagelse som väl uttalad aldrig kan tas tillbaka? Hur talar man om ett trauma när skadan finns inuti (själva) språket? Hur hittar man ord för en sorg man berövats?
Skadad Skapad Åter ställer avgörande frågor om språk och komplext trauma, om Sverige och ett rasistiskt rättsväsende. Dikten, gud och psykoanalysen är centrala i försöket att återskapa sig som människa. Där dikten blir ett vittne till och ett minnesmärke över förstörelsen och förlusterna. Boken är på så vis en lovsång till poesin och språkets enorma kraft, och jagets obrutna vilja att hjälpa sig själv.