Allt bonden Hauchecorne gjorde var att plocka upp ett litet skräp från marken, men det korta ögonblicket skulle komma att kosta honom allt. Hur bevisar man sin oskuld när hela samhället redan har bestämt sig för att man är skyldig?
Det är torgdag och bönderna från trakten har samlats för att köpslå, äta och skvallra. I det öronbedövande myllret av människor och djur får den åldrade och sparsamme bonden Hauchecorne syn på något i leran. För att inte verka futtig inför sin värsta fiende, som står och iakttar honom, smusslar han snabbt ner sitt lilla, värdelösa fynd i byxfickan och låtsas som ingenting.
Några timmar senare trummar utroparen ut nyheten att en tjock skinnplånbok full med pengar har försvunnit, och Hauchecorne kallas plötsligt in till borgmästaren för förhör. Hans fiende har vittnat om att han såg honom plocka upp stöldgodset från marken. Hauchecorne visar förtvivlat upp det han egentligen plockade upp, men till sin fasa inser han att ingen tror på honom. Han är känd för att vara en slipad och slug bonde, och hans sanna berättelse avfärdas bara som ännu ett utstuderat knep.
Snart befinner sig Hauchecorne i en mardrömslik kamp mot byns illvilja och förutfattade meningar. För varje gång han försöker rentvå sitt namn växer misstänksamheten hos omgivningen. Det spelar ingen roll vad som faktiskt har hänt, för skvallret har redan blivit sanning.
Guy de Maupassant fångar mästerligt landsbygdens cyniska mentalitet och den kollektiva mobbens makt över individen. Det är en fascinerande och djupt mänsklig berättelse om stolthet, skam och hur omöjligt det är att försvara sig mot ett rykte som väl har fått fart.
Denna utgåva är en modern nyöversättning där texten varsamt har bearbetats till en härligt lättläst och flytande svenska, vilket gör att historien känns mer levande och träffande än någonsin.
