Majken Bahlenberg är utbildad symbol- och bildterapeut. Hon har arbetat med barns växande och tänkande i många år. Det speglar sig tydligt i den här boken som har tyngdpunkten förlagd till 40-talet. Där är kriget och arbetslösheten närvarande. Det drabbar Marjas familj där personerna strävar åt olika håll. Hon söker intuitivt förebilder som hon inte har i den egna familjen. De som ger henne tilltal i ord och bild, musik, teater och inte minst balett.
Älvens vatten frammanar minnesvågor som ger Marja hjälp att se modern och hennes misslyckanden och fadern och hans ängsliga nerver. Morföräldrarnas omhändertagande blir den trygghet som gör att Marja orkar ta vara på sin inneboende kraft
Mötet med den mytomspunne gårdsmusikanten Fiolmannen för henne in i musikens värld, där hon tillsammans med honom letar i dansens möjligheter. Och i skolan finns möten som vidgat och gett inspiration. Där hennes lärare och mentor Ebba Lindqvist var den viktigaste, poeten som älskade havet, samt mötet med författaren Maria Wine.
I en dröm byts nötta tåspetsskor ut mot en påse ord som på så sätt ger Marja en ny uttrycksmöjlighet.
Romanens tre delar är
Jag är inget barn längre men bär det inom mig
Fredsvåren 1945
En påse ord och olevt liv