Första gången jag träffade Noa var jag elva år. Han smög ut från skogen bortom prästgårdens välansade häck och var utan tvekan den smutsigaste och fulaste pojke jag någonsin sett. Men saker och ting förändrades. Han förändrades.
Den främmande pojken från skogen visade sig vara så mycket mer än vad jag kunnat ana. Så mycket mer än vad jag kunde förlora.
